Del 1: Dag 0–3 – stabilitet, funktion och vattnets väg

1) Börja med stabilitet: växthuset ska stå “lugnt” i vind

Det första du bör göra efter montering är att säkerställa att konstruktionen upplevs stabil i praktiken – inte bara i teorin. Kontrollera förankring och kontakt med underlaget runt hela sockeln, eftersom små ojämnheter kan ge mikrorörelser som senare påverkar dörr, luckor och skarvar. I Sverige är detta extra viktigt eftersom vind kan komma i kast och underlaget kan röra sig när tjälen släpper eller när längre regnperioder mättar marken. När växthuset står stadigt blir allt annat enklare: dörren fungerar bättre, luckor håller sin justering och helhetskänslan blir mer “färdig”.

2) Funktionstest: dörr, skenor, gångjärn och luckor ska vara lätta att använda

Växthusdrift bygger på upprepning: in och ut, öppna och stänga, kontrollera och vattna – ofta många gånger i veckan. Om dörren går trögt eller en taklucka måste “övertalas”, kommer du att vädra mer sällan, och då ökar både kondens och sjukdomspress. Rensa dörrskenan från sand och småsten, öppna och stäng flera gånger och känn efter om dörren “nyper” i över- eller underkant. Små justeringar nu kan vara skillnaden mellan ett växthus du använder varje dag och ett du undviker för att det känns krångligt.

3) Kontrollera skarvar och övergångar: små läckage blir sällan bättre av sig själva

Efter ett regn (eller efter att du spolat lätt runt för att testa) bör du gå in och leta efter tunna vattenränder vid hörn, skarvar och övergången mellan tak och vägg. Inte för att allt måste vara “tätt som ett badrum”, utan för att återkommande små läckage skapar lokala fuktzoner som med tiden kan ge grön beläggning, smuts och ett mer fuktigt inomhusklimat. Det är betydligt enklare att åtgärda småsaker innan du fyller växthuset med jord, hyllor och plantor.

4) Vattnets väg: dränering runt växthuset är en underskattad framgångsfaktor

Vatten som blir stående nära väggar och sockel blir ett fuktreservoar som långsamt avdunstar och höjer luftfuktigheten inomhus. I svenska förhållanden kan det göra att växthuset känns “lite rått”, även om du vädrar, eftersom avdunstningen pågår hela tiden nära konstruktionen. Tänk därför “torr ring”: ett bälte av grov singel eller grus runt växthuset minskar stänk på glaset, håller området renare och gör att jord inte fastnar som en film på ytorna. Resultatet blir mer ljus, enklare rengöring och bättre kontroll på kondens.

5) Entrézonen: gör det lätt att hålla rent och ordnat

Skapa en liten, torr entrézon där du kan ställa vattenkanna, en låda eller verktyg du använder ofta, och där du kan borsta av jord från skorna. Det minskar mängden jord som hamnar i dörrskenor och hörn och gör hela säsongen enklare. Har du plats för en krok eller en liten förvaringslåda med snöre, klämmor och handskar, kommer du märka att du gör fler små uppgifter direkt – istället för att springa fram och tillbaka för att leta efter saker.

6) Golvval och praktisk drift: välj en lösning du faktiskt kan underhålla

Golvet påverkar både rengöring, fukt och hur snabbt växthuset känns stökigt. I perioder med regn och hög luftfuktighet är det smart med en lösning som torkar snabbt och inte gör att du drar in jord överallt. Grovt grus ger bra dränering och är lätt att sköta, men använd gärna markduk under för stabilitet och mindre ogräs. Plattor ger ett rent uttryck och är enkla att sopa, men kräver väl packat underlag och bra dränering. Trädäck kan vara behagligt att gå på, men bör ha luft under så att fukt inte blir “instängd”. Det viktigaste är att du kan hålla gångytan ren – en ren gångyta betyder mindre smuts i mekaniken och bättre hygien.

Del 2: Dag 4–10 – lär känna klimatet och skapa bra vanor

7) Förstå kondens: daggpunkten förklarar det mesta

Kondens uppstår när en yta (glas eller profil) är kallare än luftens daggpunkt, så att vattenångan i luften blir till droppar. Det betyder att du kan få kondens även i ett bra växthus, särskilt efter varma dagar när fuktig luft möter en sval kväll. Istället för att irritera dig på kondensen kan du använda den som information: den visar att luften är fuktig och att du behöver mer luftutbyte, mer luftcirkulation eller ett smartare bevattningstillfälle. När du lär dig “läsa” kondensen blir dina åtgärder mer precisa och du slipper gissa.

8) Enkla mätningar: temperatur + luftfuktighet som mönster, inte som stress

Du behöver inget avancerat system för att förstå växthuset, men en enkel termometer och en hygrometer ger dig en tydlig bild av när saker förändras. Det viktiga är inte perfekta siffror, utan mönstret: när blir det för varmt, när blir det för fuktigt och hur påverkar vädring detta. Skriv gärna ned morgon, eftermiddag och kväll i tre–fyra dagar i början, så ser du snabbt hur just ditt växthus reagerar på sol, vind och regn.

9) Gör en solkarta: tre bilder som gör planeringen smartare

Ta ett foto tidigt på dagen, mitt på dagen och sent på eftermiddagen och notera var skuggor faller. I Sverige kan skugga från hus, staket eller träd påverka odlingen mer än man tror, särskilt tidigt på säsongen när solen står lägre. Solkartan hjälper dig att placera värmekrävande växter i de mest soliga zonerna och mer tåliga grödor i svalare delar – samtidigt som du behåller en fri gång för luft och åtkomst.

10) Vädring som vana: varm luft ut, frisk luft in

Ditt viktigaste verktyg är fortfarande enkel vädring: öppna takluckor för att släppa ut varm, fuktig luft och använd dörren (eller låg ventilation) för att ta in frisk luft. Det skapar en naturlig “skorstenseffekt” som minskar fukt utan att du behöver kyla ner växthuset hela dagen. På varma dagar är tidig vädring nyckeln – det är lättare att hålla en stabil temperatur än att rädda ett rum som redan hunnit bli för varmt. Vädring är också extra viktig efter vattning, eftersom avdunstningen snabbt höjer luftfuktigheten.

11) Luftcirkulation: mild rörelse förebygger fuktfickor

Under perioder med mycket regn, när du inte vill släppa in för mycket kall luft, kan en liten fläkt som bara cirkulerar luften göra stor skillnad. Den bryter stillastående fukt, får blad att torka snabbare och minskar kondens i hörn. Poängen är inte drag, utan mild rörelse som gör klimatet jämnare.

12) Skuggplan: förbered dig innan de hetaste dagarna kommer

Även i Sverige kan ett växthus bli mycket varmt på klara sommardagar. Planera därför flexibel skugga: ett skuggnät du kan hänga upp vid behov eller en tillfällig lösning som inte stjäl ljus under normaldagar. Målet är att undvika stora temperaturtoppar, eftersom värmestress kan ge sämre blomning, bitter smak i bladgrönt och generell stress hos växterna.

13) Värmebuffert (termisk massa): enkel temperaturutjämning med vatten

Vatten och “massa” lagrar värme och avger den långsamt. Några behållare med vatten i växthuset kan därför minska temperaturfallet på natten under vår och höst. Du får inte tropiska nätter, men ofta en lite stabilare natt – vilket hjälper unga plantor och värmekrävande sorter i övergångsperioder.

Del 3: Vecka 2–4 – inredning, jord, bevattning och första planteringen

14) Inredning som fungerar: gång först, odling sedan

Många planerar inredningen utifrån hur många plantor de vill ha, men den mest realistiska planen börjar med hur du faktiskt rör dig och arbetar. Se till att du har en gång som är bred nog för att bära lådor, jord och vatten utan att stöta i plantor, och tänk “rengöring först”: om du snabbt kan sopa eller skölja golvet blir hygien en vana. En fri gång gör också att du ser plantorna från fler vinklar och upptäcker slokande blad, skadedjur eller kondens tidigt.

15) Bädd, krukor eller odlingsbord: välj efter livsstil

Odling i bädd ger stabilitet eftersom rötterna får stor jordvolym som håller jämnare temperatur och fukt, medan stora krukor ger flexibilitet och enklare kontroll över jordblandningar. Ett odlingsbord är guld för förodling och arbete, eftersom du får bra arbetshöjd och mer ordning. En praktisk lösning är ofta en hybrid: en bädd för större växter, stora krukor för värmekrävande sorter och bord/hyllor för småplantor och sticklingar. Hybriden ger både produktion och överblick – och överblick gör växthuset lättare att använda hela säsongen.

16) Jord som fungerar: struktur och dränering slår “stark gödning”

De vanligaste problemen i nya växthus handlar sällan om för lite gödning, utan om jord som är för tät och håller för mycket vatten. När rötter står i blöt jord länge får de mindre syre och växten blir mer sårbar för stress och sjukdom. Prioritera därför struktur: en blandning som dränerar men ändå håller fukt nog för jämn tillväxt. I krukor är det extra viktigt eftersom jorden kan packa sig över tid; i bäddar är det viktigt eftersom intensiv odling kan göra jorden “trött” om du inte tillför organiskt material.

17) Kompost och organiskt material: långsiktig jordhälsa i praktiken

I växthus växer plantor ofta snabbare och använder mer näring över tid. Kompost som tillskott – gärna även som ett tunt topplager – kan förbättra struktur, ge jämnare näring och stödja jordlivet. Odlar du i bädd kan det också löna sig att variera grödor och växtfamiljer mellan åren, så att samma typ av växter inte alltid står på samma plats.

18) Bevattning som system: jämnhet är den stora hemligheten

Den klassiska nybörjarfällan är att vattna “på känsla”: lite här och där och sedan ett stort räddningsvattning när allt ser slokande ut. Det ger stress och kan ge ojämn fruktutveckling eller sämre blomning. En enklare strategi är att välja ett mönster: vattna tidigt på dagen, vattna vid roten och vattna jämnt. Droppbevattning är praktiskt om du vill göra det ännu stabilare, eftersom den ger lugn tillförsel och minskar spill på blad och golv.

19) Vatten i praktiken: temperatur och placering

Om du har vattenkanna eller behållare i växthuset, se till att den inte står i den hetaste zonen hela dagen. Mycket varmt vatten kan ge obehaglig “chock” för rötter, särskilt hos unga plantor. Placera därför din vattenstation lite svalare, och ge slang/vattenkanna en fast plats så att du undviker småspill som ökar fukt och kan ge algbeläggning på golvet.

20) Första planteringen: börja robust och lär känna växthuset

Börja med växter som ger snabb känsla av framgång och tål små misstag medan du lär dig. Bladgrönt som sallat, ruccola och spenat fungerar ofta bra tidigt, och örter ger tidig glädje och doft. När du har rutin på vädring och bevattning kan du utöka med mer krävande kulturer. Det är nästan alltid bättre att lyckas med färre plantor än att överfylla och skapa ett klimat som är svårt att styra.

21) Tomat och gurka: planera vertikal odling från dag ett

Tomat och gurka trivs i växthus eftersom de får mer värme och mindre regn på bladen, men de kräver uppbindning, jämn bevattning och god vädring. Planera därför vertikal odling från start: snören, klämmor eller stöd som ger plantorna tydlig riktning uppåt. När plantorna har ett system att växa i blir växthuset luftigare, tillgängligheten bättre och risken för att gångytan blir en “djungel” mycket mindre.

22) Paprika och chili: stabilitet och tålamod ger resultat

Paprika och chili gillar jämn värme och ogillar stora temperaturväxlingar. Många får bättre resultat i växthus än ute, eftersom plantorna skyddas från kalla nätter och långa fuktiga perioder. De kan också vara lite långsamma i starten, så fokusera på jämn bevattning, god luft och måttlig näring istället för att pressa tillväxten.

23) Blommor och nyttoväxter: använd dem medvetet

Blommor i växthuset ger färg och trivsel och kan göra rummet mer levande. Placera dem dock så att de inte stoppar luftflöde eller tar över gångytan. Tänk “färre men rätt”: ett par välplacerade krukor kan göra stor skillnad både visuellt och praktiskt.

Del 4: Vecka 4–8 – drift i praktiken, pollinering, hälsa och felsökning

24) Pollinering: små vanor som ger mer frukt

I växthus är det mindre vind än utomhus, och hög luftfuktighet kan göra att pollen klumpar sig. För tomat kan en enkel vana vara att försiktigt skaka plantan mitt på dagen när blommorna är torra, så att pollen lättare sprids. Det är praktisk biologi: bättre pollinering ger bättre fruktsättning – och bättre fruktsättning ger mer skörd för samma insats.

25) Bladstyrning och beskärning: ljus och luft i balans

När plantorna blir stora är det lätt att låta dem “ta över”. Men tät bladmassa bromsar luft, ökar fukt och skuggar blommor och frukt. Måttlig bladstyrning ger bättre vädring, snabbare upptorkning efter vattning och mer ljus ner i fruktzonen. Gör det löpande och försiktigt istället för att ta mycket på en gång, eftersom stora ingrepp kan stressa plantan.

26) Hygien som förebyggande: lite och ofta slår storstädning

En enkel regel: ta bort vissna blad och växtdelar kontinuerligt. Växtrester i hörn och på golv blir fuktfällor och ger skadedjur bättre villkor. Sopa eller borsta snabbt i dörrskenan – det är en av de vanligaste orsakerna till att dörrar börjar gå trögt.

27) Rengöring av glas: ljus är en verklig tillväxtfaktor

En tunn film av pollen, damm eller jord minskar ljusinsläppet. Det märks särskilt på våren och hösten när varje extra procent ljus kan göra stor skillnad. En lätt tvätt med ljummet vatten, milt rengöringsmedel och en mjuk trasa räcker ofta. Undvik grova svampar som kan ge små repor – repor samlar smuts lättare över tid.

28) Skadedjur: förbättra miljön innan du gör stora åtgärder

Många skadedjur trivs när plantan är stressad, och stress kommer ofta av ojämn vattning, för hög fukt eller för hög värme. Innan du gör komplicerade insatser kommer du ofta långt med att förbättra miljön: mer vädring, jämnare bevattning och lite mer utrymme mellan plantorna. Ta bort kraftigt angripna blad tidigt och skapa bättre luftcirkulation – det kan bromsa många små angrepp.

29) “Två minuters koll”: den mest värdefulla växthusvanan

Gå in i växthuset varje dag eller varannan dag i två minuter. Titta på bladen, känn på jorden, se efter kondens och vädra vid behov. De flesta problem utvecklas gradvis, och ett kort, regelbundet besök gör att du upptäcker saker tidigt – långt innan de blir stora.

30) Vanliga problem och konkreta lösningar

Några enkla “om–så”-regler gör det lättare att agera lugnt: Om du har mycket kondens på morgonen – vädra tidigare och vattna tidigare på dagen. Om jorden är blöt länge och plantorna ser slokande ut – förbättra dränering/struktur eller justera vattenmängden. Om temperaturen sticker iväg mitt på dagen – vädra tidigare och använd skugga under de hetaste timmarna. Om du får algbeläggning på golvet – minska spill, vädra mer och se till att golvet kan torka snabbare. De här reglerna ger stabilitet och gör odlingen mer förutsägbar.

31) Säsongslogg: lärdomar som gör nästa år mycket enklare

Skriv ned tre saker: vad du planterade, när du planterade och vad utmaningen var (för varmt, för fuktigt, ojämn vattning osv.). Det kan vara en enkel anteckning i mobilen. Första säsongen lär du dig mest, och de erfarenheterna är guld värda när du ska planera nästa år utan att börja om från noll.

Del 5: Sverige i praktiken – kust, inland och blåsiga lägen

32) Kustklimat: fukt och vind kräver extra fokus på vädring

Nära kusten är luften ofta fuktigare och vinden kan ändras snabbt. Det gör avstånd mellan plantorna och regelbunden vädring extra viktig, eftersom tät plantering i fuktig luft lättare ger kondens och ökar risken för svampsjukdomar. Vädra gärna oftare i kortare intervaller och överväg mild luftcirkulation inne i växthuset under regniga perioder.

33) Inland: större skillnader mellan dag- och nattemperatur

I inlandet kan du få större variation mellan varma dagar och svala nätter, särskilt vår och höst. Här kan vattenbehållare som värmebuffert vara extra hjälpsamt. Det kan också löna sig att planera vädring mer medvetet: vädra ordentligt på eftermiddagen medan det fortfarande är varmt och stäng successivt när temperaturen faller, så att du håller kvar lite värme utan att låsa in fukt.

34) Utsatta lägen: förankring och vädermedveten drift

Står växthuset öppet och blåsigt behöver förankring och stabilitet vara extra bra. Gör det till en vana att kontrollera takluckor inför blåst och var lite mer försiktig med tidig utplantering om nätterna fortfarande är kalla. Det betyder inte att du inte kan lyckas – men du vinner ofta på att börja med robusta kulturer och sedan utöka när vädret stabiliseras.

35) Små vs stora växthus: därför beter de sig olika

Små växthus förändrar temperatur snabbare än stora eftersom luftvolymen är mindre. Det gör att de kan bli väldigt varma på soliga dagar och kylas ner snabbt när solen försvinner. I små växthus är tidig vädring och flexibel skugga extra viktigt, och det kan vara smart med färre men bättre placerade plantor. Större växthus är ofta lättare att hålla stabila, men kräver bättre planering av gångar och arbetszoner så att du verkligen använder hela rummet.

Del 6: Rengöring och underhåll – rutiner som ger längre livslängd

36) Varje vecka: fem minuter som håller allt på rätt spår

Lägg fem minuter i veckan på att ta bort vissna blad, tömma småkrukor du inte använder, borsta dörrskenan och titta efter om jord samlats i hörn. Det är den typen av underhåll som faktiskt blir gjort. När du gör lite ofta upptäcker du också förändringar tidigt: en dörr som börjar gå trögare, en lucka som behöver justeras eller en del av golvet som alltid är blötare än resten.

37) Varje månad: lätt glasrengöring och ytor

Pollen och damm lägger sig som en hinna och minskar ljusinsläppet. En lätt tvätt med ljummet vatten och ett milt medel gör stor skillnad, särskilt vår och höst. Hellre 20–30 minuter då och då än ett stort “projekt” senare.

38) Säsongsstart och säsongsslut: kontrollera rörliga delar och ta bort smittkällor

Innan säsongen drar igång är det bra att testa dörr och luckor och rensa skenor. Efter säsongen är det smart att ta bort växtrester och städa mer grundligt. Många sjukdomar och skadedjur kan övervintra i plantmaterial, så en ordentlig avslutning är en av de bästa förebyggande åtgärderna du kan göra utan kemikalier.

39) Små reparationer tidigt: vänta inte tills problemet blir stort

Om dörren börjar gå trögt eller en lucka inte öppnar som tidigare – ta tag i det direkt. Ofta är orsaken enkel: smuts i skenan, lite jord i ett hörn eller en mindre justering efter temperatur- och fuktskift. Små insatser nu sparar både tid och irritation senare, särskilt mitt i en intensiv odlingsperiod.

Del 7: Säsongsplan (april–oktober) – vad du gör när

40) April: inkörning, förodling och lugn start

I april handlar det om att lära känna växthuset och börja med robusta grödor. Många startar med sallat, ruccola och örter och använder växthuset för förodling. Det viktigaste är att bygga vädringsvanan och undvika att fukten blir stillastående. Om nätterna är kalla kan fiberduk över plantorna ge ett enkelt extra skydd.

41) Maj: utöka gradvis och lås bevattningsrutinen

I maj flyttar många in mer värmekrävande plantor, men tempot bör följa vädret. Maj kan skifta snabbt mellan varmt och kyligt, så planera för att vädra när det är varmt och stänga lite tidigare när temperaturen faller. Nu är det också dags att låsa en stabil bevattningsrutin: jämn vattning på morgonen och så lite spill som möjligt på blad och golv.

42) Juni: snabb tillväxt – luft, stöd och ordning

I juni växer mycket fort, och här märker du värdet av vertikal odling och en fri gång. Bind upp regelbundet, ta bort blad som ligger tätt mot golv eller grannplantor och vädra tidigt på varma dagar. Använd skugga vissa dagar om växthuset står lunt och solen ligger på.

43) Juli: varmaste perioden – stabilitet slår “räddningsinsatser”

Juli kan ge höga temperaturer, och rutiner betyder allt. Vädra tidigt, vattna jämnt och undvik att plantorna torkar ut helt mellan vattningar. Om du reser bort, planera en realistisk lösning: droppbevattning eller hjälp från någon som vet att jämnhet är viktigare än mycket vatten på en gång.

44) Augusti: skörd och justering för sensommar

I augusti handlar det om att hålla plantorna friska under skörd och fortsatt vädring. Det är lätt att släppa rutinerna när du får mycket, men en ren gång och borttagning av äldre blad gör stor skillnad. Du kan också planera för höstbruk: så nya omgångar sallat eller örter när vissa plantor är färdiga.

45) September: fuktiga nätter – fortsätt vädra

September är ofta månaden då man slutar vädra för att det är svalare, men då ökar ofta kondens och risken för svamp. Vädra när du kan, särskilt mitt på dagen, och se till att fukten inte blir kvar länge. Vattenbehållare kan också hjälpa att jämna ut nattsvalka.

46) Oktober: städning, sista skörd och förberedelse för nästa år

I oktober avslutar många huvudodlingen. Ta bort plantor som är klara, rensa ut växtmaterial och gör en mer grundlig rengöring. Om du vill använda växthuset under vintern kan du hålla det rymligt och lätt att komma åt, men undvik att fylla det så mycket att tillgång och luft blir sämre. Ett rent växthus i slutet av säsongen är en present till dig själv när våren kommer.

FAQ

Varför får jag kondens även om jag vädrar?

Kondens uppstår när varm, fuktig luft möter en kall yta – ofta vid skiftet mellan dag och kväll. Ofta hjälper det att vädra mer efter vattning, vattna tidigare på dagen och skapa lite luftcirkulation i hörn. Tät plantering ökar också fukt, så lite mer avstånd mellan plantorna kan vara en mycket effektiv justering.

Vad är viktigast första veckan?

Kontrollera stabilitet och funktion (dörr och luckor), se till att dräneringen runt sockeln är bra och etablera en tydlig vädringsrutin. Det ger dig en stark start innan växthuset fylls med jord och plantor.

Ska jag välja bädd eller krukor?

Bädd ger stabilare rotmiljö och jämnare fukt, medan krukor ger flexibilitet och enklare kontroll. Många lyckas bäst med en kombination: bädd för större växter, krukor för värmekrävande sorter och ett bord för förodling och arbete.

Hur ofta bör jag göra rent?

“Lite och ofta” fungerar bäst: ta bort växtrester varje vecka, rengör skenor vid behov och gör lätt glasrengöring när du märker att ljusinsläppet minskar. En grundligare säsongstvätt före eller efter huvudodlingen är också klokt, särskilt om du haft mycket fukt eller sjukdom.

Varför blir det så varmt i växthuset även när vädret inte känns extremt?

Solen kan värma ett slutet rum med glasytor mycket snabbt, särskilt i mindre växthus. Lösningen är tidig vädring, skugga vid behov och god luftcirkulation så att temperaturen inte får stora toppar.

Hur undviker jag att jorden blir tung och kompakt i bädd?

Jord kan bli kompakt när du odlar intensivt och vattnar mycket. Tillför kompost och organiskt material och luckra jorden försiktigt utan att vända allt hårt. Variation i grödor och placering kan också hjälpa jorden att hålla bättre balans över tid.

Nästa steg: gör växthuset enkelt att använda – och enkelt att lyckas i

Ett bra växthusår börjar inte med flest möjliga plantor, utan med ett upplägg som gör att du faktiskt går in ofta. När dörren glider lätt, gångytan är fri och vädring och bevattning följer en enkel rytm blir växthuset en plats du använder med glädje – inte ett projekt du hela tiden måste “komma ikapp”.

Vill du att växthuset ska kännas stabilt och genomtänkt i vardagen är nycklarna nästan alltid desamma: led bort vatten från grunden, håll dörrskenor rena, vädra tidigt varma dagar, vädra extra efter vattning och ge plantorna utrymme så att luften kan röra sig mellan bladen. Lägg till en liten arbetsstation med sax, snöre och klämmor så gör du småuppgifter direkt – vilket minskar stress för både dig och plantorna.

Ett snyggt och trivsamt växthus handlar också om känslan i rummet. Rent glas ger mer ljus, ordnade ytor gör det mer inbjudande och en tydlig plan för vad som står var gör att du snabbt ser när något håller på att bli ett problem. Många upplever att fem minuters ordning i veckan räcker för att växthuset ska hålla sig fint hela säsongen.

Om växthuset är nybyggt är det smart att lägga de första veckorna på “inkörning”: mät temperatur och fukt några dagar, gör en enkel solkarta och testa vädringen i praktiken. När du har hittat din rytm blir det mycket lättare att utöka med fler växter, mer ambitiösa sorter och en längre säsong.

En kort uppstartsplan att följa

• Vecka 1: stabilitet, dränering, funktionstest av dörr och luckor, skapa vädringsvana
• Vecka 2: bestäm inredning (gång först), bygg arbetsstation, planera uppbindning
• Vecka 3: lås bevattningsrutinen (morgon + vid roten), justera jord och struktur, överväg dropp för jämnhet
• Vecka 4: finjustera skugga och vädring varma dagar, städrutin, enkel logg över vad som fungerar

Se Lyxfönsters modeller och lösningar här: www.lyxfonster.se.