Så beräknar du kostnaden för att värma växthuset
Växthusvärme
En användbar uppskattning av kostnaden för växthusvärme kräver mer än växthusets golvyta. Du behöver välja temperaturmål och kalkylperiod, uppskatta värmeförlusten och använda det elpris du faktiskt betalar per kilowattimme. Skillnaden mellan ett kallt dygn och en hel vinter är stor: det första visar belastningen under en kall period, medan kostnaden för vintern beror på hur många kalla timmar som faktiskt inträffar. Modellen nedan gör antagandena synliga så att du kan byta ut dem mot egna mått och elpriser.
Avgränsa kalkylen till rätt period och användning
Skilj på driftskostnad och investering. En driftkalkyl omfattar elen som används för uppvärmning under en bestämd period, inte automatiskt inköp och installation av värmare, styrning, isolering eller växthus. Bestäm om du vill räkna på ett kallt dygn, en vintermånad eller hela säsongen. Ett kölddygn visar belastningen under en kall period, men säger inte hur ofta den inträffar. En säsongssumma måste i stället bygga på timmar med olika temperaturer och börvärden. Skriv upp vilka kostnadsposter och vilken period som ingår, så jämför du inte två kalkyler med olika avgränsningar. Om du även vill bedöma den totala budgeten kan du hålla engångskostnaderna i en separat del av sammanställningen. Då framgår både vad som behöver betalas vid inköpet och vad uppvärmningen beräknas kosta under den valda perioden. Blanda inte ihop dessa belopp till ett enda pris utan att ange vad summan omfattar.
Notera vad som faktiskt hålls varmt och varför. Frostskydd av en avgränsad del, övervintring av växter och användning av hela växthuset kan kräva olika måltemperaturer och olika uppvärmd volym. Låt växternas och verksamhetens krav styra börvärdet; välj inte ett generellt tal enbart för att förenkla uträkningen. Markera om temperaturen sänks nattetid, om dörrar öppnas ofta och om en mindre zon kan avskiljas från resten. En modellserie kan dessutom omfatta flera storlekar: Limited Edition-serien i aluminium anges från 3,77 till 28,08 m². En enda kostnad kan därför inte stå för alla varianter; välj den storlek och det användningssätt kalkylen ska avse.
Temperaturskillnaden beror på både börvärde och väder
Den förenklade kalkylen utgår från skillnaden mellan temperaturen du vill hålla inne och temperaturen ute. Om växthuset exempelvis ska hålla 8 °C när det är −2 °C ute är skillnaden 10 grader. Det är temperaturskillnaden, inte det invändiga värdet ensamt, som används i beräkningen. Exemplet är bara till för att visa metoden; ett lämpligt börvärde beror på vad växthuset används till och vilka växter som finns där. Skriv gärna in innetemperatur, utetemperatur och skillnaden i var sin kolumn. Då syns det om ett ändrat resultat beror på ett nytt temperaturmål eller på kallare väder. Behåll samma sätt att redovisa temperaturerna genom hela kalkylen, särskilt när du jämför två användningssätt. Annars är det lätt att råka jämföra olika förutsättningar som om de vore likvärdiga.
Använd utetemperaturer som passar frågan. En enskild låg temperatur är användbar för att belysa ett kallt intervall, men blir missvisande om du antar att den råder hela vintern. För en säsongskalkyl behöver du uppskatta hur många timmar temperaturen ligger i olika intervall. Skilj också på dag och natt om börvärdet ändras. Solinstrålning kan ge värmetillskott dagtid, medan blåst, vädring och öppna dörrar kan öka värmeförlusten. En enkel modell fångar inte alla dessa effekter, så ange vilka som inte är med.
Mät klimatskalets yta och den uppvärmda volymen
Golvytan beskriver utrymmet på marken, men ger inte ensam ett tillförlitligt mått på hur mycket värme som lämnar växthuset. För kalkylen behöver du veta vilken del av konstruktionen som gränsar mot kallare luft eller mark, och vilken volym som hålls varm. Tak, ytterväggar och dörrar kan ha olika egenskaper. En innervägg mellan en uppvärmd zon och ett kallt utrymme behöver också behandlas annorlunda än en vägg mot utomhusluften. Storleksangivelsen för Lux Prestige Växthus sträcker sig från 3,77 till 18,84 m²; använd den valda variantens uppgifter, inte hela intervallet, när du jämför.
Om du själv tar fram mått kan du dela upp formen i enklare delar och skriva upp vilka som är exponerade. För en rektangulär vägg används bredd och höjd; för ett lutande tak behöver du måttet längs takytan, inte bara byggnadens bredd. Ta med gavlar och dörrar, och undvik att räkna samma yta två gånger. Volymen gäller den luft som faktiskt värms, inte automatiskt hela byggnadens volym. Samla gärna måtten i en enkel skiss där varje yta får en egen beteckning. Om en dörr redovisas separat behöver det framgå hur den ingår i väggens totala yta. Håll också uppmätta mått åtskilda från uppskattningar, så att du senare kan ersätta en osäker uppgift utan att behöva göra om hela sammanställningen. Om du saknar mått, markera dem som osäkra i stället för att låta en ungefärlig golvyta se ut som ett exakt underlag för värmeberäkningen.
Så används värmeförlusten i kalkylen
En enkel kostnadsmodell behöver ett värde för den samlade värmeförlusten, här kallat H. Det anger hur många watt som ungefär krävs för varje grads skillnad mellan inne och ute, och uttrycks i W/K. H gäller hela den valda konstruktionen och påverkas bland annat av tak och väggar, dörrar, anslutningar och luftomsättning. För en grov beräkning blir värmeeffekten ungefär H multiplicerat med temperaturskillnaden. Det är en förenklad modell för driftkostnad, inte en fullständig analys av byggnaden eller ett underlag för att dimensionera värmaren.
Använd dokumenterade uppgifter som verkligen gäller den variant du räknar på. Om ett samlat H-värde saknas kan en leverantör eller sakkunnig hjälpa till att bedöma vilket underlag som behövs. Hitta inte på ett värde genom att översätta modellnamn, material eller golvyta till värmeprestanda. Lux Grand Orangerie anges i storlekar från 47 till 70 m², men storleksintervallet ger inte i sig ett värmeförlustvärde. Om du måste använda antaganden, redovisa hellre ett lågscenario, ett grundscenario och ett högscenario än en ensam siffra med falsk precision. Anteckna vilket H-värde som hör till varje scenario och varför du har valt det. Skilj mellan ett värde som bygger på uppgifter om konstruktionen och ett som du enbart använder för att undersöka kostnadens känslighet. Då kan läsaren följa beräkningen utan att misstolka ett antagande som en produktegenskap.
Räkneexempel: från värmeförlust till elkostnad
Anta enbart för att visa aritmetiken att H är 200 W/K. Om måltemperaturen är 8 °C och utetemperaturen −2 °C blir temperaturskillnaden 10 grader. Den förenklade modellen ger då cirka 200 × 10 = 2 000 watt, alltså 2 kW värmeeffekt. Om samma skillnad består i 12 timmar blir värmebehovet ungefär 2 kW × 12 timmar = 24 kWh värme. Här är det viktigt att skilja mellan effekt och energi: 2 kW beskriver värmebehovet vid de antagna temperaturerna, medan 24 kWh avser värmen under hela intervallet. Skriv därför alltid ut enheterna i mellanleden. Om du senare ändrar antalet timmar ska energimängden räknas om, även om den beräknade effekten är densamma. Värdet H är helt antaget i exemplet; det är varken ett typvärde för växthus eller en uppgift om någon viss produkt.
För att visa kostnadssteget antar vi dessutom att värmesystemet använder 24 kWh el för att leverera den beräknade värmen och att den rörliga elkostnaden är 2,00 kr/kWh. Då blir kostnaden 24 × 2,00 = 48 kr för de 12 timmarna, före eventuella fasta avgifter. Båda antagandena behöver bytas ut i en egen kalkyl. Om du tillämpar metoden på ett växthus i aluminium ur Classic-serien, välj en bestämd variant först: storleksintervallet anges från 3,77 till 28,08 m² och räcker inte för att fastställa H. Den beräknade effekten är inte en rekommendation om vilken värmare du ska köpa.
Elpriset ska motsvara den förbrukning du räknar med
Hämta priset från dina egna avtals- och nätuppgifter, inte från ett allmänt prisexempel. Om du vill uppskatta den extra kostnaden för att värma växthuset använder du de rörliga kostnader som tillkommer per kWh. Om jämförelsen ska motsvara fakturans utgift behöver du kontrollera vilka rörliga delar som gäller, exempelvis elhandel och nätavgift, och räkna på samma sätt med eller utan moms. Fasta månadsavgifter ökar inte automatiskt för att växthuset använder fler kWh; redovisa dem separat om du ändå vill räkna in dem i hushållets totalkostnad.
Om elpriset varierar över dygnet bör varje tidsintervall få sitt eget pris. Kostnaden blir summan av förbrukningen i varje intervall multiplicerad med priset då, inte nödvändigtvis dygnets enkla medelpris gånger dygnets totala förbrukning. Värmebehovet är dessutom inte samma sak som elmätarens värde. För en värmepump behöver du ett dokumenterat prestandavärde som passar den aktuella driften; för annan elvärme behöver du använda värmarens uppgifter och uppskattad genomsnittlig gångtid. Håll därför beräknad värmeenergi, beräknad elförbrukning och elkostnad i separata kolumner. Det gör det lättare att byta elpris utan att samtidigt ändra antagandena om värmesystemet. Ange också vilken period prisuppgiften avser, så att en äldre kalkyl går att uppdatera och inte förväxlas med en beräkning utifrån dagens kostnader. Om omvandlingen mellan värme och el är okänd, redovisa värmebehovet separat i stället för att presentera det som en säker elkostnad.
En säsongskalkyl behöver följa vädret över tid
Räkna kortare intervall när utetemperatur och börvärde varierar. För varje intervall kan du uppskatta värmeenergin som H multiplicerat med temperaturskillnaden och antalet timmar, delat med 1 000 för att få kWh. Lägg sedan ihop intervallen. På så sätt blir det tydligt om en låg nattemperatur bara varar några timmar eller gäller en större del av perioden. En enkel sammanställning kan ha en rad per intervall med temperaturerna, H-värdet, antalet timmar och den beräknade energin. Kontrollera att timmarna tillsammans motsvarar den period du avser och att inget intervall har räknats två gånger. Räkna sedan om värmen till el och kostnad med de antaganden som gäller för respektive rad innan du summerar beloppen. Använd inte den kallaste timmen som om den gällde hela månaden, och låt inte ett milt månadsmedel dölja återkommande kalla nätter.
För en rimlig säsongsuppskattning kan du dela in vädret i mildare, typiska och kalla perioder och uppskatta hur många timmar som tillhör varje grupp. Om temperaturen inne varierar, använd motsvarande börvärde för varje grupp. Vind och vädring kan göra att samma H inte passar varje timme; redovisa den begränsningen eller pröva olika antaganden. Knyt också kalkylen till en bestämd modell och variant. T-modell växthus orangeri anges i storlekar från 16,52 till 30 m². Ange vilken storlek säsongsbudgeten gäller, så att du kan behålla väderunderlaget men byta uppgifterna om konstruktionen om du senare vill jämföra med en annan variant.
Luftläckage och vädring ändrar värmebehovet
Luft som byts ut mot kall uteluft påverkar värmeförlusten, men mängden kan variera med vind, öppna dörrar, vädring och otätheter. Därför kan ett H-värde som gäller vid en viss drift inte alltid beskriva andra förhållanden. Försök inte ersätta dokumenterade uppgifter med en enda gissning om hur tätt växthuset är. Om vädringen ingår i den normala användningen ska den finnas med i antagandena; att räkna som om alla öppningar alltid är stängda kan ge en missvisande driftskostnad.
Ett väggväxthus kan ha en annan gräns mot omgivningen än ett fristående växthus, men en vägg mot en byggnad är inte automatiskt en isolerad eller varm yta. Ta reda på vad som finns på andra sidan och vilka ytor som faktiskt räknas som exponerade. Väggväxthus anges i storlekar från 3,69 till 9,58 m²; intervallet beskriver storlekar, inte värmebesparing. Beskriv den angränsande byggnaden i kalkylens förutsättningar och markera vilken vägg som berörs. Det gör skillnaden mellan alternativen begriplig utan att du behöver anta en viss besparing. Om förhållandena på andra sidan väggen är okända ska även den osäkerheten framgå när du jämför resultaten. Räkna inte bort en väggyta eller anta att den minskar elbehovet utan uppgifter om den aktuella konstruktionen och omgivningen.
Pröva möjliga besparingar med ändrade antaganden
När grundkalkylen är tydlig kan du pröva en förändring i taget. Ett lägre börvärde minskar temperaturskillnaden om det fungerar för växterna och användningen; kortare uppvärmningstid minskar antalet timmar i kalkylen. Täta dörrar, en mindre uppvärmd zon eller dokumenterade isoleringslösningar kan också påverka värmeförlusten, men använd inte en godtycklig procentsats för besparingen. Planerad ventilation behöver finnas kvar i antagandena. På så sätt ser du vilken förändring som påverkar resultatet och vilken som bara flyttar kostnaden till en annan del av användningen.
Med exempelvärdet H = 200 W/K minskar det beräknade värmebehovet med 0,2 kW när temperaturskillnaden minskar med en grad. Under 12 timmar motsvarar det 2,4 kWh värme, om övriga förhållanden är oförändrade. Med exempelpriset 2 kr/kWh blir kostnadsminskningen 4,80 kr, med samma antagande om elförbrukningen som tidigare. Det är en känslighetsberäkning, inte ett löfte om besparing. Redovisa gärna ursprungskalkylen och det ändrade alternativet bredvid varandra, med skillnaden både i kWh och kronor. Skriv vilken enda uppgift som har ändrats. Om du samtidigt byter temperaturmål, elpris och H-värde går det inte längre att se hur mycket just temperaturändringen bidrar till resultatet. Formen och de exponerade ytorna spelar också roll: pyramidväxthuset Bloomcabin Oasis anges från 5,53 till 14,2 m², men storleken ensam anger inte dess H-värde.
Jämför växthus på samma villkor
Vid en jämförelse mellan växthus ska temperaturmål, väderperiod, uppvärmd zon, pris och omvandling från värme till el vara desamma. Byt bara de uppgifter som faktiskt skiljer sig mellan alternativen, till exempel dokumenterad värmeförlust eller vilken volym som värms. Ett pris per kvadratmeter kan vara ett snabbt sätt att sortera storlekar, men det räcker inte som mått på uppvärmningskostnad. Jämför hellre ett lågscenario, ett grundscenario och ett högscenario för varje konkret variant, och visa vilka antaganden som ändrar slutsumman. Sammanfatta alternativen med samma rubriker och enheter, så att skillnaderna går att läsa utan att följa varje mellanled. Om ett alternativ saknar en viktig uppgift bör det synas i jämförelsen i stället för att döljas bakom ett exakt belopp. Kostnadsintervallet blir då ett underlag för valet, inte ett skenbart säkert facit.
Bestäm även om förråd eller andra angränsande utrymmen ingår i den uppvärmda zonen. Om bara växthusdelen hålls varm ska ett förråd inte automatiskt räknas som uppvärmd volym; om hela utrymmet värms behöver kalkylen avse den större zonen. växthuset i aluminium med förråd anges i storlekar från 5,52 till 28,08 m², men storleksuppgiften säger inte i sig hur värmen fördelas. Kontrollera mått, relevanta värmeuppgifter, ventilation och värmesystemets dokumenterade elförbrukning innan du behandlar ett scenario som mer än en uppskattning.
Vanliga frågor
Räcker växthusets golvyta för att räkna ut värmekostnaden?
Nej. Golvytan säger inte i sig hur mycket värme som försvinner genom tak, väggar, dörrar och luftläckage. Använd ett dokumenterat värmeförlustvärde för den valda konstruktionen, eller redovisa flera tydligt märkta antaganden.
Kan jag använda månadens medeltemperatur?
Den kan ge en grov överblick, men döljer kalla nätter och temperaturskiftningar. För en säsongskalkyl blir resultatet bättre om du delar upp perioden i kortare intervall. Använd dessutom kalla perioder separat när du vill förstå belastningen under en köldknäpp.
Vilket elpris ska ingå i kalkylen?
Använd den rörliga kostnaden per kWh som gäller för din förbrukning. Ta med rörliga delar från elavtal och nätavgift om du vill jämföra med fakturans kostnad, och räkna på samma sätt med eller utan moms. Redovisa fasta avgifter separat.
Vad gör jag om jag inte känner till växthusets värmeförlust?
Gissa inte ett exakt värde från golvytan eller materialnamnet. Be om dokumenterade uppgifter för den aktuella konstruktionen eller ta hjälp av en sakkunnig. Om sådana uppgifter saknas kan du redovisa ett lågscenario, ett grundscenario och ett högscenario, tydligt märkta som antaganden.
Är räkneexemplets 48 kronor en normal dygnskostnad?
Nej. Beloppet gäller ett hypotetiskt 12-timmarsintervall med antagna värden för värmeförlust och elpris. Det är inte en prognos för en viss modell eller en hel dag. Byt ut antagandena mot dina egna uppgifter innan du använder resultatet.
En användbar kostnadssiffra går att följa tillbaka till sina antaganden: vald temperatur, väderperiod, växthusets värmeförlust, värmesystemets elförbrukning och priset per kWh. Börja med en enkel grundkalkyl och pröva sedan kallare väder eller större luftomsättning. Om resultaten skiljer sig mycket åt är ett tydligt kostnadsintervall mer ärligt än en exakt summa. Det visar också vilka uppgifter som skulle göra nästa beräkning säkrare.
